Sebastian Sjöberg (00:00)
Nej, det är bara en skitdålig taktik. Det är ju snarare att du då begår misstaget att du väljer att söka upprättelse snarare än du väljer att vinna i det här fallet högre lön eller förmåner. Och som är en av denna poddens djungelordspråk. Du får välja om du ska vinna eller ha rätt. Har rätt? Då kan du säga det är synd om mig. Jag är en martyr här för jag plockar ut diskmaskinen och ingen tackar mig. Nej, för ingen bryr sig. I alla fall inte chefen.
Mathias Vinestrand (00:08)
Mm.
Ja.
Sebastian Sjöberg (00:28)
Hej och välkommen du gode lyssnare eller tittare till avsnitt 38 av Det handlar inte om dig-podden med mig Sebastian Sjöberg, din förhandlingscoach som förstås alltid ledsagas av den evige Mathias Vinestrand Idag ska vi prata om något som jag personligen har väldigt liten erfarenhet av, men däremot många åsikter om, nämligen Välkommen Mathias, du vet desto mer om löneförhandling.
Mathias Vinestrand (00:57)
Tack Sebastian, det gör jag väl. I vår duo, eller vad man säger, så är väl jag den enda som har haft i de jättekaninörande ett riktigt jobb. Det är några fler i alla fall. Så jag har ju både suttit som löneförhandlare och varit den som har velat ha högre lön.
Sebastian Sjöberg (01:18)
Ja, så därför ska du få bära sanningens fackla i detta avsnitt jag själv, sist jag hade ett riktigt jobb var 2007 när jag var kypare i London och då gick det minsann inte att förhandla om högre lön. För det fanns många kypare och färre restauranger. Men det här är också ett speciellt avsnitt för det är sista avsnittet i september och alltså det sista avsnittet i vår serie, månadslånga serie om
Win-win-förhandlingar. Och vi tänker vilket bättre ämne att liksom summera detta på än att prata om hur du löneförhandlar på ett win-win-sätt. Det vill säga du får högre lön eller förmåner du vill ha och arbetsgivaren, chefen, känner att denna också får det denna egentligen vill ha. Och sen ska jag också passa på att säga här, på toppen av avsnittet, att vi har lite av en announcement på gång.
En ny produkt, nytt erbjudande som kommer från podden till dig. Men mer om det mot slutet så stay tuned. Men vi har lite nya saker på gång. However, Mathias, to kick things off. Vi har ju som brukligt tittat på lite källor så att vi inte bara drar saker från våra egna erfarenheter och känslor.
Mathias Vinestrand (02:39)
Ja exakt, vi har börjat med det i de här månadskörarna, de här vi försöker göra fyra avsnitt. Vi började ju med någon sån här Lunds universitet och väldigt sådär. Sen förra veckan drog vi Aftonbladet. Idag kör vi en riktig skön, vi kör Expressen. Bland annat. Och sen Akademikerförbundet också. Den är vi lite mer...
Sebastian Sjöberg (02:56)
Jaaah!
Mathias Vinestrand (03:04)
Den klingar väl lite högre än Expressen kan du tänka dig, men det är bra källor på om man skulle säga det klassiska sättet eller så som de flesta tror att en löneförhandling ska gå till. Allt ifrån att man ska liksom förbereda sig med fakta. Man ska kolla upp vad andra tjänar. Man ska inte vara blyg. Man ska inte bli arg och upprörd. Man ska självklart vara beredd på att...
Man ska kunna pruta både för förhandlaren och den som vill förhandla Man ska veta starkt vad man vill Alltså att man ska gå in och slå näven i bordet Det här vill jag annars drar jag. Och sen också en klassig sak, att om man vet att man är en dålig förhandlare och pengar är kanske stora så istället för att man vet att man har förlorat kanske man kan ta med sig något annat Nu när jag satt på den sidan där
personalen förhandlade lön med mig så kunde man inte riktigt jobba hemma. Men det fanns ju förmåner och sådär men nu för tiden hör man ju av folk som jobbar inom HR eller anställda folk att det här med jobba hemma har ju blivit en liten prutmån så får man inte den lönen man kanske vill ha då kanske man får någon extra dag att jobba hemma. Så det finns jävligt mycket att ta av. Men det här nu gjorde jag alltså att de ni flesta slipper läsa de här artiklarna de var bra. Men det är just de här klassiska sakerna som man har lärt sig att man ska gå in i löneförhandling med.
Sebastian Sjöberg (04:27)
Ja, och intressant nog var ju både detta publika forum Akademikerförbundet sa exakt samma sak. Det du precis Så varför är detta helt fel, Mathias, enligt Det handlar inte om Dig-podden?
Mathias Vinestrand (04:37)
Jaoo
Det är väl inte riktigt att man... Det här är väl för att gå in i en förhandling för att vinna av det du vill. Det här är ju ingen kompromiss. Alla de här sakerna, att kolla upp vad andra tjänar eller vet vad du vill, ger ju inte riktigt någon spelrum för din motpart. Om du vet precis vad du vill och du vinner den förhandlingen, då är det ingen win-win som de här avsnitten handlar om. Då är det ju att du har vunnit, men din motpart har förlorat, tyvärr. Och då är det ju kanske så att du vinner ju i stunder, men kanske inte jättelängre ifrån.
Vi kanske kommer in på det mer sen, men i det här är det så roligt att tycker att båda parterna förhandlar med exakt samma sak. du går ju in som arbetsgivare och bara, jag ska veta exakt vad jag vill ha, vad jag tycker den här känslan är värd. Jag har kollat vad kollegor och andra i den här branschen, har kollat utanför min egen organisation vad tjänar om. Och då har man det emot varandra. Det blir ju rätt roligt när två personer spelar med samma sak.
Den ena säger att om jag har kollat upp från den där stället, känner det här. Nej, jag har ju kollat upp från det här stället och de känner så här. Det blir ingen win-win här, blir mer sten mot sten.
Sebastian Sjöberg (05:50)
Exakt. Denna approach som alltså låter rimlig på ytan. Kolla upp, skaffa dig en bra omvärldskoll. Tänk efter före, vet vad du vill, blir inte styrd av din affekt. fine. Except it's kinda shit. Därför att du kommer aldrig längre än till mitten. Och om du tar dig till mitten så var det för att du drog motparten dit.
Mathias Vinestrand (05:54)
Mm, ja.
Mm.
Sebastian Sjöberg (06:16)
och säga att du får högre löne de förmåner du vill på det här Ett, om du känner att du vann som löntagare, då You maybe got played. Det vet vi inte. Men om du verkligen vann så har du ju skapat en väldigt avog arbetsgivare som antingen kommer att ta ut det mot dig nästa gång eller mot någon annan som inte spelade med det.
Mathias Vinestrand (06:27)
Nej, exakt.
Sebastian Sjöberg (06:43)
lika offensiv taktik. This kills trust, är vad vi försöker säga. Och vi vet att det finns en bättre väg.
Mathias Vinestrand (06:50)
Verkligen, och sen bara för att lägga till till exempel att det kan ju faktiskt vara så att du har kollat upp till exempel att den här lönen, alltså när anställda vill ha högre lön men ens arbetsgivaren vill hålla kostnaden nere. Men om då om arbetsgivaren har också prutmån, kan det ju vara så om du inte har den här...
empatin eller liksom har förberett dig för den här förhandlingen då kan det ju vara så att du går därifrån och tror att jag fick de där 2500 extra men egentligen hade chefen kunnat höjt din lön till 4000 så har man liksom inte koll på det så kan du ju som du säger du kan ju bli played av ditt eget trångsinta syne i en löneförhandling.
Sebastian Sjöberg (07:26)
Ja, den enda konstanten i alla dina förhandlingar är ju nämligen du. vi är ju alla offer för våra vanemässiga tankar och för övrigt vad vi liksom själva väljer att jämföra oss med. Och egentligen priset vi sätter på vårt egna värde det tenderar att vara det som håller oss nere. Vare sig det är lön eller om du håller med i liksom säljande typ av profession.
Mathias Vinestrand (07:44)
Mm.
Sebastian Sjöberg (07:50)
Men kan inte du ta mig och lyssnarna med på lite av en historia, Mathias? vet att de flesta som lyssnar på detta, att döma vår statistik, är arbetstagare. Jag vet att det finns några arbetsgivare och chefer också. Men kan inte du berätta lite om löneförhandling från en arbetsgivare perspektiv? Hade det varit spännande att veta hur det känns?
Mathias Vinestrand (08:01)
Mm.
Jo,
ja. Ja, men verkligen. Det jobbiga med det här är väl att du då vet exakt mycket mer hur jag inte gjorde det man ska ha enligt Avokadometoden men det bjuder jag på. Som i alla andra löneförhandlingar så jag ju, eller i det här fallet så satte jag på den sidan där man skulle bestämma om det skulle bli högre lön eller inte. Och jag tror, om man ska vara helt ärlig så är det ju så att ingen människa vill ju inte ge en arbetare högre lön eftersom
högre lön så kanske personalen blir gladare och gör ett bättre jobb och så. Men sen finns ju ekonomiska saker i det att du har en budget att hålla dig till, har en personalkostnad och så. Så i det här så blev det ju alltid, speciellt i mitt fall där det kanske var så att vi jobbade, alla vet ju som man lyssnar på att jag kommer från kockvärlden, så när man jobbade så jobbade man rätt så tajt, man är rätt så öppen, man är som en stor familj, man är rätt så öppen med vad man tjänar, om det går bra eller dåligt och där
har jag ju då haft personal eller kollegor som ville ha mer lön och då säger de ju oftast är det ju så att personalen säger jag vill ha högre lön eller jag är värd i högre lön och då kan man ju fråga ha vad det var bra att du tycker det liksom men varför vad skulle skillnaden vara på om jag ger dig 2000 mot idag och då kan man ju komma fram och det har jag ju också gjort som arbetare att ja men jag gör då jag gör det här det här och det här
Och problemet med att sitta och säga så, det är väl någonstans om ja men visst självklart gör det då är det ju lite så att då kan det ju också bli att säger man, jag kommer göra de här grejerna, då räknar jag med att att man kommer göra de grejerna och då är det så, man ska inte vara blygare det vi pratar om att man ska kolla upp vad andra känner men det som är problemet när någon säger jag vill ha lögre lön då gör jag de här och de här grejerna för det gör de här och de här och de här har högre lön det är ju för att då jämför de sig med några som jag inte har någon insikt i
Så istället för att kolla hur det ser ut för vår organisation eller vår restaurang så blir det att först då går jag på offensiv side. Okej, men då om de är så bra, varför liksom, ja de har högre lön och så. För det är ofta så någon kan lyfta upp det. Ja men de har det mycket bättre än oss i lönekuvertet eller de har bättre arbetstid eller någonting. Och då blir man ju som chef offensiv och tänker, ja men varför är du inte där då så. Så det kan ju också göra backfire, för då kan man ju tänka, ja men...
Gå dit och höll jag på att så har jag inte tänkt. Många säger att i löneförhandling kan jag säga att om inte jag får 2 500 kronor extra så slutar jag och går till nästa ställe. Redan där har du förlorat mot din chef eller vad det nu är eftersom om du så enkelt...
kan byta ut en arbetsplats varför skulle man ge mer då eller satsa mer på den här personen. Så har jag gjort, jag har gått till en och sagt, men jag är värd här annars liksom för det har våra konkurrenter, men då annars går jag dit. Vad är det för liksom, det ingen win-win, är ju knappt, det är ju fan blackmailing på ett sätt
Sebastian Sjöberg (10:51)
Japp.
Ja, och med skitdåligt leverage. Du har förmodligen inte den väldigt rara kompetens som verkligen gör att du är en talang alla måste slåss om. Du vill ju känna att du är det, förstås. Du kanske till och kan övertyga dig själv om att du är det, men let's face it, most of us are not.
Mathias Vinestrand (11:07)
TOLA!
Mm. Ja, jag är o-
Sebastian Sjöberg (11:26)
To your point, om man kommer med ett ultimatum. Ultimatum är typ det sämsta man kan göra ur ett förtroendebaserat förhandlingsperspektiv. Och skall man komma med ultimatum så ska man göra det på ett sätt så att det inte känns som ett ultimatum. För det verkligen underminerar förtroende. Ingen vill gå med på ett
Att man säger, du ska ge mig mer betalt för där borta på det andra konkurerande stället har de det bättre. Det vill säga, du har ett dåligt ställe och du är en dålig chef. Hur sugen blir jag nu som chef på att ge dig en belöning? Du sa just att jag är dålig och har en kass-restaurang. F you! Det är min känsla.
Mathias Vinestrand (11:57)
Exakt.
Ja men exakt och sen är det också om det här med att komma in och veta exakt vad man vill och ha prutmån det kan vara lite liksom det kan jag också tycka är rätt så negativt här för om jag kommer in och säger så jag vill ha det här och jag jag tummar inte på någonting om jag säger det in my mind liksom innan jag går in i en löneförhandling då som anställd
Och sen så har jag en väldigt bra chef som också visar empati kanske för mig och kan så här, ja men, jag förstår vad du vill, men om du sätter dig in i min situation, om vi tänker så och så börjar jag pruta ner kanske förmåner och löner, då är det så enklare för den chefen att ge någonting litet bara för att jag ska känna, okej jag kom in, det var det här jag ville, okej jag fick inte det men jag har prutat liksom lite men ändå fick jag någonting. Alltså till exempel då flex-tid, förmåner, vad det än är.
Och sen säger inte jag att att ge andra saker en högre lön för till exempel i restaurangbranschen så värdesätter man jättemycket att få utbildningar för då växer du ju och blir bättre och det gäller ju alla andra organisationer också så om du löneförhandlar och till exempel de säger men budgeten är stram vi har liksom det här det här är det vi kan lägga på personalkostnader men vi har ju budget för utbildningar så vill du gå den här utbildningen så blir du ju utbildad i det här och då får du automatiskt högre lön och det kan man ju också det tycker jag kan vara
Trevligt för då har det ju ännu mer valmöjlighet, antingen på det bolaget eller på något annat. För man face it, nu kanske inte du har haft jättemycket mer arbetsgivare än dig själv, men det är ju väldigt ovanligt att vara jättelänge på ett jobb. För man vill ju utvecklas, det ju det fina med människan.
Sebastian Sjöberg (13:43)
och en arbetsgivare som kan vara transparent med just sker enligt vilka premisser, vad som krävs av dig.
Mathias Vinestrand (13:47)
Mm.
Mm.
Sebastian Sjöberg (13:52)
Då har ju denne förhandlat färdigt. i alla fall har ett extremt bra underlag för även win-win baserade förhandlingar. det är så här vi gör det här. Tricket är ju då som arbetsgivare att hålla dig till de reglerna. Du får inte befordra någon eller ge någon en löneförhöjning utanför det här systemet du lagt. För då kommer de att berätta det för allt och alla. Att liksom jag fuskade mot systemet, fick högre lön. Det kommer alla att säga som lyckas med det då. Så det ställer desto högre
Mathias Vinestrand (13:55)
Mm.
Mm.
Mm.
Sebastian Sjöberg (14:22)
krav på arbetsgivaren att ha ett tydligt system och sedan se till att det efterföljs. Det precis det som jag hade förmånen att prata om med Malin Hofflander för några veckor sedan när hon gästade det ju hur man förebygger förhandlingar. Nu pratar vi mer om när det liksom redan är som det är.
Mathias Vinestrand (14:41)
En fråga som man själv, som jag gjort både som arbetsgivare och arbetstagare, att du får en insyn i ekonomin. Hur smart är det egentligen att säga... Om jag säger att har inte ekonomi till att höja din lön, som man hör att många säger att det inte i budgeten. Det jag brukar tänka med det är väl att...
inte riktigt att det går superbra för bolaget. Det jag tänker på är att det blir väldigt problematiskt om man gör några investeringar eller gör nåt annat. Man köper svindyra nya möbler till kontoret. Då tänker folk att de bara får en inblick lite i det. Vi fick inte löneförhöjning, men vi har svindyra nya kontorsmöbler. Det målades om eller byggdes ut.
Sebastian Sjöberg (15:34)
Ja, precis.
Jag har fått högre lön, men vi har fått en 22 meter lång soffa som sträcker sig runt Inte för att jag har varit med om
Mathias Vinestrand (15:40)
Ja...
Sebastian Sjöberg (15:44)
Nej, det är ju skitkasst att ljuga mot människor, sammanfatta vad du just sa om en arbetsgivare eller beslutsfattare. Och det här har jag varit med om också, fast inte som löntagare utan som konsult. är precis som, nej, det finns inte i budget, vet du. Men jag vet att du just la sju miljoner på den där mojen.
Så du ljuger uppenbarligen, men du vågar inte säga det. Vad är det egentligen som rör sig bakom det lite det vi gå in i här nu. Hur synar sådana bluffar. Eller hur du tar reda på om det är en bluff. Därför att en arbetsgivare som inte ljuger mot sina medarbetare. När den säger att det finns inte i budget. Därför att. Men vad som finns i budget är si och så.
Mathias Vinestrand (16:05)
Mm.
Sebastian Sjöberg (16:30)
Den uppför sig som en god människa och slipper ljuga, slipper hålla koll på sina lögner. Kan vara transparent, det har gått dåligt i år och vi har direktiv uppifrån att strama på de här kostnaderna. Vad jag har kvar är det här. Jag kan alltså ge dig si och så men inte det andra. Hur låter det för dig? Om det är sant, ja då är det ett väldigt bra förhandlingsläge för båda parter. Även om förhandlingsläget rent krasst är dåligt.
Mathias Vinestrand (16:56)
Ja exakt, och nu blir det lite så här, det här är inte meningen att säga men det det nu igen pratar vi om motpartens valuta. Vad har motparten mycket att ge av? Till exempel om man får, om man vet att liksom förklarar du att budgeten är stram eller det liksom vi lägger inte eller bara en stor organisation kan ju vara så här den här utbildningen, här åldern, den här erfarenheten det är den här lönen vi har. Det är liksom that's it. Så kan det ju faktiskt vara. Jag har inte jobbat på några stora bolag så jag vet inte men
Det är en sanning i det. Och då genom att visa empati för chefen eller den du löneförhandlar med så kan du ju veta då, okej, vad har de motparten mycket valuta i, alltså inte pengar. Har den rätt när man kan få åka på utbildningar? Har man att man kan få ta mer ansvar i någonting man tycker är roligt eller jada, jada? Det finns ju massa saker som man kan växa och man också känner flex till exempel, jobbar mer hemma, då har man ju ändå vunnit lite.
Sebastian Sjöberg (17:51)
Vad det handlar om här, vad som är detta är just du vill förhandla om högre lön och eller andra Nyckeln till detta är just att ta reda på
Vad är det som, 1. Händer har jag läst alla mejl utskick jag fått, har jag koll på läget, har jag lyssnat? Två, vad är det som beslutsfattaren, en beslutsfattare kanske du sitter och har din löneförhandling med, men det finns ju fler. Det finns dennes kollegor, finns flera lager Och de som är högst upp oftast längst bort, deras skugga faller längst va? Risken är att du inte pratar med den som is really calling the shots, utan du pratar med någon däremellan.
Vad är det de Vad är det de lider av just nu? I vilket helvete befinner de sig? Vilken himmel skulle de vilja ta sig till? I det här avsnittet så går inte vi in på teknikaliteter som kollektivavtal eller andra typer överliggande strukturer. Därför att det alltid finns ett manöverutrymme. Det kanske är så att din löneökning bara är x procent
på den här typen av roll och så är det med det. Men det finns alltid någonting annat som en beslutsfattare, en arbetsgivare kan göra. Om denne vill och om du vet vad det manöverutrymmet är. Samt om du vet vad chefen ifråga lider av just nu och skulle vilja slippa lida av
Mathias Vinestrand (19:22)
Men varför är det då så... Det känns som att man tror att man har gjort de här sakerna när man ska göra en löneförhandling. Man kollar allting. Man tänker på... Ja, okej, men det är jag som ska träffa den. Det är kanske inte den som tar besluten. Men varför skulle du säga att alltid... Tror du att det är arbetsgivaren som styr in till att det ska vara det gammelmodiga eller...
Om man ska vara ärlig nu, man har ju löneförhandlat när man känner att jag har gjort allting som ska vara jättebra men det går ju inte ens i lås för att... Ja, det går inte i lås helt enkelt. Du får ingenting för det. Det har ju också
Sebastian Sjöberg (20:02)
Vad jag menar är det hellre än att du spenderar värdefull tid och kanske mycket känslor i att kolla upp med facket vad man ska tjäna kolla med konkurrenterna, göra lite så lömskt fiskande bland kollegor... Vad fick du i löneökning förra året. än att du fokuserar på det.
Jag säger inte att den informationen är värdelös. Jag säger att den är mer distraherande än värdefull. Lägg ditt fokus på att ta reda på vad som händer i din organisation från chefens perspektiv. Inte från ditt perspektiv, utan i synnerhet om du vill få mer resurser från någon som sitter på mandatet att förneka dig Ta reda på vad som spelar roll just nu här på din avdelning.
i din organisation, vare sig du jobbar inom vården eller på ett tech startup. Vad är det som styr din chefs, din lönegivande chefs vardag? Vem får honom eller henne att må som skit i dennes ledningsgrupp till exempel? Vad är det för resultat som verkligen räknas? Informera dig om det. Gör detta innan du går in i visa att du är mer intresserad.
av hur du går din organisation, ditt bolag, din grupp och för din chef än vad du är av din egen nytta och gagn. Varför är det här smart, Mathias? Det är för att om du agerar osjälviskt så kommer du också verka osjälvisk. Alla vet att det en löneförhandling. Alla vet att du vill ha mer lön. Vad de inte vet är huruvida du är en av dem som kommer att bringa skillnad.
mot de faktiska bekymmer och möjligheter som finns på horisonten. För alla andra går in och tycker att de förtjänar mer och det kanske du och de gör. Men det här är inte en rättvis förhandling, det är en Det handlar om att utmärka sig som en av dem som faktiskt är intresserad av hur vi skapar mervärde eller tar bort kostnader.
Mathias Vinestrand (22:09)
Men om vi då säger att vi har lönehandling mot en motpart som är väldigt lösningsfokuserad, skulle en smart sak vara då ha lösningen på varför min lön ska bli lite högre och då är ju lösningen att jag kommer leverera mer. Eller, det jag gillar är att någonstans så vet man ju att många chefer har väldigt mycket att göra eller många beslutsfattare har väldigt mycket om man kan avlasta saker för dem så de kan koncentrera sig på annat.
Du har klättrat rätt högt upp på en uppförsbacke om du kan bevisa för någon som är både lösningfokuserad men har mycket att göra. Om jag får den löneförhöjningen då kommer jag självklart ta mer ansvar. Jag kommer inte jobba hårdare för det ska man inte behöva göra men jag kommer ta mer ansvar så att bolaget i sig, du kommer kunna koncentrera på annat och vi kanske får mer pengar. Nu kanske jag svarade på min egen fråga men...
Sebastian Sjöberg (22:57)
Ja det du sa let väldigt vettigt. jag understryker det. Men för att vara superkonkret här, så vi inte bara Ett scenario som det kan spela ut i är att du sitter ner för din löneförhandling. Which again alla vet vad det handlar om. Så om man inte går rakt på sak utan faktiskt spenderar lite tid i början på
Mathias Vinestrand (22:59)
Ja tack tack tack. Firar den.
Sebastian Sjöberg (23:24)
visa motparten, i det här fallet en chef då att jag faktiskt är intresserad av verksamheten, inte bara mig själv. Go something like this. verkar som om vi, och då är vi din grupp, dina kollegor, en avdelning, whatever applies to you. Men alltså du pratar inte om jag, du pratar om vi. Det känns som att vi
riskera att göra ett sämre resultat det här kvartalet än sist eller vi riskerar att få jobba mycket över tid. Har du kollat upp innan att det finns en sådan risk? Och de signalerna de är supertydliga om du väljer att snappa upp dem. För det det som människor och i synnerhet chefer liksom går runt och briserar ut hela du läser lite mellan rader.
Och du testar några av de här sakerna för att se vad chefen motparten plockar upp. Ja, det finns viss risk för det. Eller något sådant. vet det. Okej. Here's pain, here's tension. How can I relieve that tension? Kanske har du ett bra svar förberett. Eller så var detta ny information. Du trodde det var si, men det visade sig vara så. Då följer du upp det med någonting i stil med...
Vad gör vi för att förebygga det? Finns det några planer idag för att säkerställa att vi når till x-resultat? Något sådant? Öppnande frågor, det vill säga inte ja eller nej-frågor. det ofint att vi jobbar redan nu för att förhindra att det blir så sen? Någonting åt det hållet.
Mathias Vinestrand (24:52)
Skulle du säga att
det är lättare att löneförhandla med en reaktiv chef eller med en konflikträdd chef?
Sebastian Sjöberg (25:03)
Det är sig varken lättare eller svårare. Det är ju en fråga om hur Din förmåga att vara empatisk och vad du har övat på. Vad du är bekant med. Det ena är inte lättare eller svårare. You have to adjust. Beroende på din personlighetstyp kan du ha svårare med människor som är rädda för konflikt. Till exempel än folk som är rakt på. Det finns psykologi om det där som vi inte ska gå in på just
Mathias Vinestrand (25:17)
Okej.
Mm.
Sebastian Sjöberg (25:28)
Ju vassare du blir så kan du vara responsiv, alltså anpassa dig till motparten. Om den har ett behov av att lätta på sina känslor. Ja, det är faktiskt väldigt stressigt just om den är liksom, ja, nej men det ska nog gå bra. Nu är vi här för att prata om det här och så. Jag tittar på dina siffror, ser inte redigt bra får ju då...
Ja, anpassa din approach. Förhoppningsvis är det inte första gången du sitter ner med din chef dock. Så du kan ju bygga en informerad hypotes om vad är det för typ av person jag jobbar med, vad är det denne vill undvika, vad är det den blir trygg av. Så anspelar du ju på det. Det handlar inte om att vara manipulativ, det handlar om att faktiskt visa att du bryr dig. Du är intresserad och framför allt you're changing the game.
För om du börjar jobba på det här sättet så är det inte längre en diskussion om hur du, arbetstagaren, för att du ska få kosta mer bara för att fortsätta göra vad chefen tycker är ditt effing jobb. För det är så en löneförhandling upplevs från chefens sida utgå från det så kanske du i bästa fall har vi förändrar det till en diskussion om hur går det för oss, rättare sagt hur går det för dig.
Hur jobbigt har vi det? Finns det någonting klämmer extra mycket i skon? Det är diskussionen du vill föra för att hitta, och det det vi kallar svarta svanen, den dolda drivkraften. Vad är det som är det största omaket just nu? Och sedan beroende på din förmåga och sakens natur så är frågan hur mycket av det omaket kan du åta av dig att ta bort?
Mathias Vinestrand (27:07)
En fråga jag tror att många lyssnar och tittare skulle vilja att vi fördjupas lite mer och då menar jag med vi att du ska svara på min det smartare att gå in och säga jag önskar högre lön för att jag har gjort eller är det smartare att gå in och säga jag önskar mer lön för jag kommer göra?
Sebastian Sjöberg (27:30)
Vad som är smart i oss är så här. Och detta gör du i slutet av resonemanget. Det finns liksom en dramatisk kurva. vill bygga upp till klimax där du inleder med att prata om chefen, om motparten, om bolaget, om organisationen, om allting som stör. är Kina, det är Trump och det är Ukraina och elpriserna och whatever it is. Och sen zonar du in på det som är jordnära och
Det man kanske kan ha någon påverkan på. Men du vill inte prata om ditt pris förrän du har ringat in. Så det det här som håller dig vaken de nätterna. Eller det är det här du tänker på att vi skulle kunna göra om vi bara. Någonstans däremellan. Och när du ringat in dig genom att motparten, chefen säger ja. Precis så är det. Eller ja, det hade varit så kul men vi kan ju inte det där för att...
Då säger du, och här kanske du får tänka lite kvickt eller så har du redan räknat ut detta innan, beroende på dig och omständigheter och så, att
Vad skulle du säga om att jag åtar mig att göra det här arbetsmomentet så att vi kan ta oss bort från det onda eller ta oss mot det goda?
Punkt. Och beroende på vad chefen säger då, då kommer sedan frågan om vad det är värt för dig.
Mathias Vinestrand (28:50)
Men spontant så är det ju då det låter som du säger nu att det är mer vad som kommer skall vad jag kommer göra inte för man vet ju att många kommer in i en Man vill säga att man har löneförhandling en gång om året och då kommer man in och sen vi då säger de sen vi satt i det här löneförhandlingen eller löne samtalet för ett år sedan då har gjort det här det det och det inte mina liksom det är inte mina arbetsuppgifter det väl det mest klassiska så egentligen
Framåt menar du. Att prata vad vi kommer framåt eftersom Trump, elpriser, är svårt för alla. Framåt kommer jag kunna med mina arbetsuppgifter idag så kommer jag också kunna bidra med det här i Cashflow eller vad det nu är, alltså i organisationen. Och det kommer att kosta er 2500 kronor extra i månaden.
Sebastian Sjöberg (29:40)
Ja, couple of things. Det är absolut en sämre taktik att säga jag har gjort massa saker utöver att vara här och bara ha en puls. Därför ska jag ha mer pengar. Såvida inte de sakerna är precis den typ av grej som är väldigt relevanta gentemot den pain point som chefen känner. Om det är super relevanta grejer som den inte visste om.
Mathias Vinestrand (29:59)
Mm.
Sebastian Sjöberg (30:07)
Ja, det har ju lite effekten av att, ja, du jobbar på att lösa det här problemet eller du jobbar på det, jag hade inte inblick i det. Det är ju jättebra. Kan du fortsätta med det då? Men då blir det a promise of the future. Hellre än att jag retroaktivt ska ha kompensation för grejer som jag kanske inte ens hade uppgift att göra, som jag åtog mig lite i det fallet du beskrev. Prata om framtiden. Prata alltid om framtiden, för annars är effekten att jag skuldbelägger dig.
Hur kul är det att bli skuldbelagd, Mathias? Det inte alls roligt. Nej, det lite som blir skjuten i ryggen. Alltså, har du gjort bra grejer? Påvisa det. Men inte på ett sätt som innebär att du säger att du skyldig mig mer nu. Utan använd det som hävstång för vad som kan bli i fallet framåt.
Mathias Vinestrand (30:38)
Nej det inte alls roligt, det vill man inte bli. Nej då går man på offensiven.
Right?
Exakt, och sen tror jag också att många och där jag är inblandad är också att man oftast kanske påpekar man gjort saker som man själv tycker har varit viktigt. Alltså, jag tar alltid ut diskmaskinen eller jag är alltid den som åker och handlar. Och då kan ju, där vet jag också när man satt och fagstade till det, då tänkte man såhär, jag är djupt tacksam och vad bra att du har gjort det men det var ju kanske inte. Jag låter, jag är lite rädd att låta lite
Sebastian Sjöberg (31:08)
Mm, just det.
Mathias Vinestrand (31:24)
på det en svenska svinig i den här diskussionen, det var ju inte kanske dina arbetsuppgifter och då kanske man egentligen skulle ha sagt att nu får jag alltid göra det här. ingår ju inte i mina arbetsuppgifter. Nej, men då ska vi lösa det eller vi får dela upp det. Men kommer man retroaktivt efteråt bara, men jag alltid gjort det här det det här. Då tror jag chefer blir så, ja, då skulle nog ha kommit mig med det problemet för jag kan ju inte betala dig som du säger retroaktivt för det du har gjort som du inte ska göra.
Sebastian Sjöberg (31:48)
Nej, det är bara en skitdålig taktik. Det är ju snarare att du då begår misstaget att du väljer att söka upprättelse snarare än du väljer att vinna i det här fallet högre lön eller förmåner. Och som är en av denna poddens liksom djungelordspråk. Du får välja om du ska vinna eller ha rätt. Har rätt? Då kan du säga det är synd om mig. Jag är en martyr här för jag plockar ut diskmaskinen och ingen tackar mig. Nej, för ingen bryr sig. I alla fall inte chefen.
Mathias Vinestrand (31:56)
Mm.
Ja.
Sebastian Sjöberg (32:17)
Och
denne kommer inte känna sig motiverad att belöna dig om du lägger fram det på det sättet. Jag säger inte att det är rätt. Klart du ska plocka ut diskmaskinen. Vilket as till chef som inte uppskattar det. However, det här är ju inte frågan vad som är rättvist, är frågan vad som är effektivt. Om chefen inte värderar det du väljer att göra, då har det...
Låg chans att positivt föra dig mot det vinstmål den högre lön du söker. För din löneförhandling, Mathias, handlar inte om dig. Det handlar om chefen. Boom!
Mathias Vinestrand (32:51)
Den är boom. Den är boom. Eller empati i sådär. Jag ser gamla filmer där det framför sig att empati för chefen, är nästan så man blir lite halvrädd för den.
Sebastian Sjöberg (33:03)
Ja, det är en lite provocerande headline, men det just det vi vill prata om och det är kanske förvånande. Den här podden handlar om hur du med aktiv empati bygger mer samverkande och förtroendefulla relationer. Det här är ett exempel på när det blir superrelevant. För löneförhandling är en av de sakerna som ständigt återkommer.
i mitt arbete och i media och everything. Hur ska man göra? Och det så tacksamt. Det kommer alltid massa checklists och så. Men ingen av dem säger ju, sätt dig in i chefens situation och världsbild och hur denne tycker synd om sig själv. Men det det, kära lyssnare, som kommer att ge dig inte bara en högre lön utan kommer också ge dig andra arbetsuppgifter för bolaget och chefen. Mer relevanta arbetsuppgifter.
om den inte gör det, om den inte uppskattar din proaktivitet, den inte vill att du tar initiativ. Och det vet jag att både du och jag, Mathias, har erfarenhet av uppdragsgivare eller chefer som inte alls gillar när man får egna idéer och springer iväg och ledare i sig själv. Well...
Då är det ju rent krass så att du kommer inte få högre lön där. I alla fall inte markant högre lön. Och du kommer verkligen inte att få möjlighet att bära ett större ansvar i utebyte mot högre lön. Utan då är det ju i dennes våld, om den inte vill samverka med dig när du visar intresse. Då är det förmodligen en kass chef att ha.
och då får du antingen förlika dig med det eller hitta någon annan sätt att nå fram till dem eller dra vidare till någonting bättre. För om inte två vill dansa, då blir det ingen tango.
Mathias Vinestrand (34:45)
Nej, exakt. Nu har vi försökt bollat och hoppat fram och tillbaka i de olika förhandlingsparterna. så är det ju verkligen också. Man kanske inte bara kan göra det en gång, men går du in smartare i en löneförhandling med en och säger bara jag ska göra här jag gör det här och man märker att man inte får någon respons. Det är ju ett väldigt bra tecken på att okej, jag lägger ner tiden och förstår dig och bolaget.
funkar inte det då är det ju bättre att lämna. är det ju. För det har vi också sagt i podden att du kan inte förhandla dig blodig egentligen. Du ska veta när du ska lämna en förhandling också.
Sebastian Sjöberg (35:22)
Oj ja, nej, en...
En god förhandling har ingen garanti om framgång vad den kan garantera om du använder den typ av förtroendebaserade tekniken som vi kör här, det vi kallar avokadometoden. Det är att du snabbt kan inte reda på om samverkan är möjlig eller ej. Om tillräckligt samverkan är möjlig eller ej. Det inte alltid den är det. Men case in point här, detta var tidigare i år. Det var inte en löntagare arbetsgivare relation men det var en leverantör-köpare relation.
Mathias Vinestrand (35:28)
Nej.
Sebastian Sjöberg (35:52)
Det var lite större organisation. Där hade jag en interaktion med någon som då visade sig vara inte en beslutsfattare. Utan vi pratade om att göra någonting och sedan blev jag ghostad och denna försvann liksom ur loopen. Och jag började gräva i detta lite. Försökte liksom hitta olika vägar och plocka upp dialogen igen. Turns out att denna har blivit...
befordrad sidledes, demoted eller någonting och har inte längre sin roll jag ta reda därmed försvann själva premissen för hela det här arrangemanget utan att någon hade berättat det för mig. För det är lite skamligt då tror jag förknippat med att dennes roll försvann eller så.
Så det var inte konstigt att det inte blev någon fortsatt dialog för själva förhandlingsutrymmet hade försvunnit och jag visste inte förrän det här skedde att jag förhandlade med fel person. Så då fick jag ju gå ett pinnhål upp då. Men jag visste ju, för jag hade ju lyssnat in på denne chefen brydde sig väldigt lite om det som låg på bordet innan. Denna brydde sig om någonting helt annat. mycket större strategisk fråga. Så
När jag då slutade förhandla med den som inte längre hade makt, som kanske aldrig hade utan istället pingade direkt ett steg uppåt med en väldigt tydlig, vad säger du om att vi pratar om det här? Då fick jag respons direkt. För jag hade ju då ringat igen att den här frågan är viktig nog att i alla fall svara på ett e-mail på. För det kan ju vara så, jag vill illustrera att
Om inte du kan uppnå samverkan med din chef, kanske det finns någon annan som uppskattar någon som bryr sig om organisationens bästa.
Mathias Vinestrand (37:38)
De här banorna har vi ju gått igenom också i avsnitt 3. Väldigt tidigt i våran poddstart. Då var det jobbintervjuer och hur du förhandlar dig till en högre lön. Så där har vi redan varit inne och kollat lite. Men då vet jag också att i jobbintervjuerna...
så kom jag med ett case där jag hade en historia om när jag sökte ett jobb och jag aldrig träffade den. Jag bollades runt i massa olika organisationer eller olika möten men egentligen så hade jag aldrig träffat den som tar besluten och när beslutsfattaren... Ja, jag fick egentligen träffa beslutsfattaren. Då var det ju en helt annan kompromiss om jobbet.
spoiler alert om ni inte har sett att jag tackade nej till det jobbet då. Men då var det ju för att allting kom ju på ytan och det var en helt annan typ av jobb.
Sebastian Sjöberg (38:28)
Ja, vad som ju är ett stående tips och det här är väldigt relevant om du får höra liksom, vi har inte utrymme i budget för mera personalkostnader just nu. Kanske nästa år om sådana typ av grejer dyker upp och du testar det. Inget utrymme alls, kanske till och med lite edgy att säga, men den där soffan då som är 22 meter lång. Ja, men det är olika budget asså.
eller någon annan typ av undvikande, stängande, kanske redan av häskande beteende. Då är det viktigt att kunna eskalera, att gå ett steg bakåt. Och det ska man inte hota om, det ska man För du har ju fått jättemycket information, du går till en annan chef eller någon annan och säger, jag förstår att vi har ingen budget för ökade personalkostnader i år.
–Va? –Säger denne då. –Men, men, jag har ju lovat löneförhöjning till dem och dem. Vad har han sagt nu? –Han sa det här och sen så ser du vad som väldigt viktigt i alla sådana avseenden, inte bara löneförhandling, försöka uppnå vad som kallas då i förhandlingstekniken proof of life.
Finns det en chans vid liv för den utkomst jag Om du får ett nej direkt, testa det. Testa det med andra parter. Verifiera om det verkligen är så att det är dött eller om det finns en annan väg För ett nej är bara en typ av får nej hela tiden i säljande
Men nej betyder i någonting annat. Nej, jag orkar inte ta hand om detta. Eller nej, ljuger om någonting. Nej, jag har inte makt att säga ja. Och det är det de flesta chefer har ju väldigt lite makt egentligen. Och det inte alla som känner så, som vet det. Den är förmodligen svara uppåt någonstans. Svara bakåt. Och detta vill den inte görs Att denne är väldigt stramt hållen.
då känner du dig maktlös och det är ingen vill göra. att hitta vem som egentligen har makten och sedan rädda din chef från att bli gjord till åtlöje när dennes som maktlöshet kanske exponeras. That's the trick.
Mathias Vinestrand (40:46)
Det är en jävligt intressant sak och jag tycker verkligen att är kul att vi tar det här samtal och löneförhandling i sista win-win. För det här är verkligen en win-win situation. ut i fingerspetsarna för här måste ju båda vinna. Som vi har sagt för att gå därifrån och känna sig nöjd och samverka på ett arbete.
Jag tycker det är jävligt kul. Jag hoppas att vi får lite kommentarer och lite tankar kring det här avsnittet av våra lyssnare eller tittare. Jag tycker att det är jävligt roligt och det här ligger nog folk som inte jobbar kanske med sälj eller förhandlar.
mer än de här sju gånger per dag. Det här är den stora förhandlingen eller stora försäljningen av sig själv eller av sina känslor. Så det är roligt. Om inte du har någonting mer att tillägga Sebastian så tänkte jag jag släppa någonting som inte är så himla roligt och muntert.
Sebastian Sjöberg (41:42)
Jag tror jag vet vad som kommer så jag vill be alla lyssnare och tittare att greppa någonting solitt för jag tror Mathias kommer att droppa lite av en bomb här nu.
Mathias Vinestrand (41:44)
Mm.
Ja verkligen, nu målar vi upp det här så jävla hårt så det här blev kanske inte den bomben. Men nästa månad, oktober, då är det oktoberfest typ, det beror på om man bor i Karlskrona eller inte, de som vet de vet. Men då ska vi göra en hel månad om narcissism.
Sebastian Sjöberg (42:13)
Exakt! ett nytt tema och det kommer att handla helt om den psykiska sjukdom som är narcissim. Så det blir inte muntert i oktober, men det blir inte helt utan hopp heller. Det här är en av de ämnen som vi berörde i avsnitt ett dedigerat avsnitt, att röja någon konfidentiell information.
Mathias Vinestrand (42:24)
Nej.
Mm.
Sebastian Sjöberg (42:37)
Nästan hälften av allt jag gör i egenskap av förhandlingscoach är baserat på att mina klienter drabbats på något sätt av narcissister. Det finns ju flera vi ska gå in på vad som är en overt narcissist, alltså en uttrycklig, övertylig sådan. You can see them from a mile away.
vad som är en covert narcissist en dold, undflyende, offerkofta ska prata om hur du bemöter detta och varför förhandling med narcissister är annorlunda. För kan nämligen inte uppnå samverkan. är verkligen en fråga om makt där och hur du makt, även om du inte känner dig som en liksom en ska också prata om hur du återhämtar dig från att...
har varit utsatt för narcissister och vi har lite coola gäster som kommer till vår podd och jag kommer gästa andras poddar. Så det blir verkligen en narcissism bonanza. Men om det här är någonting som är relevant för dig så tror du kommer lära dig jättemycket. Så se fram emot vår oktober narcissist-fest!
Mathias Vinestrand (43:47)
Verkligen jag är med och jag tror att det är så viktigt också som du och jag pratat om förut och vi kommer väl också droppa en eller jag droppar väl inte en till bara men vi vi båda har ju varit med om det här liksom och det ska det jag tycker med narcissism är att man slänger sig rätt öppet med det liksom med det ordet att använder narcissism och det ska bli kul att både jag och våra lyssnare ska få höra vad det egentligen är hur man
Vad är det narcisst? du säger att delar upp den. Jag kommer ihåg att vi hade diamanter och kol. Var det va? Exakt. Så det ska bli skitkul. Det ska bli kul och det ska bli lite mörkt. Det är lite som oktober är kanske.
Sebastian Sjöberg (44:17)
Mm, yes.
Ja, vi
kommer att faktiskt berätta valda delar av en delad sån erfarenhet som du och jag hade från när först stiftade det är vad som händer från och med nästa vecka. Men vi vill kröna det här avsnittet med ytterligare en liten announcement, eller hur, Mathias?
Mathias Vinestrand (44:29)
Mm. Mm. Mm.
Det vill vi göra och det är ju att du ligger ju inte på latsidan som vanligt så du har ju släppt som du hintar lite om i början du har ju släppt en helt ny produkt som är jävligt intressant faktiskt.
Sebastian Sjöberg (44:54)
Ja, du
som fortfarande lyssnar på det här avsnittet är den första att få höra talas om förhandlingsakuten med mig, jag från och med nu har öppnat en mottagning där du som känner dig manad, du som vår approach till förhandling, till aktiv empati och så vidare du står inför eller kanske mitt i en
synnerligen viktig eller brinnande förhandling. Vare sig det är på jobbet eller i livet. det är löneförhandling. Om det handlar om narcissistic assholes. Eller för den man slutar bråka med sin sambo hela tiden. Allting Bara boka och betala en rimlig penning för en av de slottar som jag har öppnat upp varje vecka. Där vi kan ses i upp till 75 minuter. Går vi igenom det i en förhandlingssituation.
Vi tittar på motpartens beteenden, bygger en hypotes kring dennes faktiska sen sätter vi upp ett förhandlingsmål för dig så att du faktiskt vet vad du vill åstadkomma för effekt, Och sen så skapar vi en strategi för hur du bemöter motparten med hjälp av de här teknikerna som vi pratar om här i podden. Så det är förhandlingsakuten. Länk finns här under. Hade varit jättekul att få träffa dig och hjälpa dig med de här sakerna på det här sättet.
Mathias Vinestrand (46:15)
var kul. Jag har ju det här eftersom jag är både kollega och poddkollega med dig och vän. Så jag har ju det här lite mer i vardagen. Man behöver det. Förhandling är inte lätt.
Sebastian Sjöberg (46:27)
Nej, det är det inte. Men det går att bli väldigt bra på. Det här är ett nytt sätt att försöka möta dig, vår lyssnare, i de förhandlingsbehov du har och förhoppningsvis kunna hjälpa till.
Mathias Vinestrand (46:31)
Värt det.
Kul, men då säger vi så, så vi tackar så hemskt mycket för den här stunden med våra lyssnare och tittare och jag tackar dig Sebastian och som sagt, inte jättemuntert i oktober men jävligt intressant i alla fall. Vi får ta ut lite glimtar ur det.
Sebastian Sjöberg (46:54)
Vi ska ta ut hopp och glöd.
Mathias Vinestrand (46:56)
Hopp.
Tack för idag så det
Sebastian Sjöberg (46:59)
Tack Mathias, hej hej!
Mathias Vinestrand (47:01)
Hej!
